2008-01-14

Frågor utan svar...

Är detta kanske början på slutet ?
Är allt det som har hänt förgäves ?
Finns det någon minsta lilla kraft kvar ?
Är det någon mening med att ens försöka ?

Eller är det bara jag... som tycker för synd om mig själv ?

Jag vet inte... jag vet bara att det gör ont... fruktansvärt ont... och jag vet inte om min kropp och själ klarar mer... för jag är på djupt, mörkt vatten nu... igen... och vill bara fly undan...

Jag fryser... långt in i märgen... magen och huvudet värker... mina tårar rinner... och det svider på mina rödgråtna kinder...

Jag ger väl upp... gör som förväntat... ger upp allt... och jag förstår inte ens själv varför jag inte förmår.... varför ?

Om några, alltför få, timmar ringer klockan igen... en ny vecka som väntar... men orkar jag bry mig... det är ju ändå bara ett arbete... kanske ska jag fly ut istället... låta regnet rena...

Förlåt... att jag gör det nu igen... skriver med mina allra svartaste bokstäver... och ännu vill inte sömnen ge min kropp någon vila...


//Tierra

BloggRegistret.se

5 kommentarer:

Anonym sa...

Kämpa vännen! Du har klarat det förr och du klarar det igen. Inne i dig finns en enorm styrka annars hade du aldrig varit där du är idag! Plocka fram den......och var rädd om dig!
många kramar!

Gnällspikar och livsflanörer sa...

Jag om någon borde inte råda till att försöka att inte tänka så mycket... Jag vet precis hur tankar fungerar, de mal och mal, snurrar obönhörligt runt, far fram och tillbaka och inget man kan göra hjälper, de fortsätter ändå...

Ändå kan jag inte låta bli att önska att jag hade universalmixturen när jag läser här idag, för dig, men jag kan erkänna att jag skulle må bra av en sån mixtur oxå:)

Jag hoppas att tankarna lättar lite snart och skingras en del!!!

Anonym sa...

Tierra, min vän, håll ut - det har ju ljusnat förr. När det är som mörkast kan det bara bli ljusare - gammal klyscha men ofta stämmer den...
HÅLL UT // vännen Socrate

Anonym sa...

hoho!? Var är du vännen......längtar lite efter dina ord......
kram

Anonym sa...

Skriv ut alla mörka bokstäver. Skriv allt du vill men du får aldrig igen skriva att du inte kommer tillbaka ibloggen.
Kämpa. Dra ett djupt andetag. Tänk så vet du var du vill.