2008-01-23

Att se lite mer...

Jag har nog alltid varit en sån... en som envist granskar... spanar och iakttar... på allt som händer... runt omkring... överallt...

Lyssnar... tittar och funderar... ibland inåt... ofta utåt... ser en annan människa i rörelse... i tankar... i en kö på Willys... eller sittande i en bil vid rödljuset... stor eller liten spelar ingen roll... inte heller någon gammal eller ung... svart eller vit...

Funderar över det jag ser... och hör... hur ser vardagen ut för den eller de... vilka tankar rör sig i en annan människas huvud... möter deras blickar... och jag ser rörelsemönster...

Kan gå där... i min egen värld... med mina ögonen vidöppna... låter intryck fångas genom linsen svarta hål... läser av och försöker tolka bilden... se människan bakom allt det yttre...

Små möten i livet... en inblick i någon annans verklighet... ibland så lika... ofta så olika... olika val och vandrade stigar... både upp och ner... alltid en erfarenhet rikare för varje möte...

Att se... lite mer... se saker för vad de är... människors riktiga och ärliga jag... att få dela... att få dela med sig... och känna...

Jag SER... jag lär... jag känner... och jag tänker... och jag är helt säker... jag är inte ensam... för jag känner mig också iakttagen...

Ha en fin kväll !

//Tierra


Bilden har jag återigen hittat på nätet... det finns SÅ mycket fint där ute...

BloggRegistret.se

3 kommentarer:

Anonym sa...

Härligt poetiskt inlägg idag. ja inte poetiskt i den där rimande bemärkelsen utan mer i den där "Tierra-etiska" bemärkelsen.
Håller med om att det är fint att iakttaga andra människor och försöka förstå och dela livserfarenheter med dem...vi stretar ju oss alla fram här på jorden...vad andra än må säga.

Jag har en jobbarkompis som väntar barn - datumet var den 23'e, alltså i går. Han verkar cool och jag har senaste dagarna försökt att komma ihåg känslan - har ju 4 barn själv - men den har liksom varit svår att fånga upp igen...minns bara en oerhörd förväntan på vad som skulle titta fram och spänning att allt skulle gå bra och idag vet man ju att INGET BLEV SIG LIKT EFTER DET.
Härligt hur som helst. En av livets absolut största ögonblick! Du vet ju precis lika bra som jag, Tierra.
GODNATT & Ha En Fin Torsdag!
vännen Socrate
...som envisas med att tycka att dina inlägg andas optimism sedan någon vecka ----TOPPEN!

Gisan sa...

Jag känner igen känslan du beskriver. Att vara en betraktare kan ge så oerhört mycket. Kramar...

Anonym sa...

Jag känner direkt: Första bloggarna jag läste kändes som att tjuvläsa.
Nu känns det ju inte så längre. Man tar och man ger, man får.
Man får tillgång till att se lite av andra människors tankar, man kan jämför sig lite själv.
Man får se en annan del av människor man inte får se ute IRL till vardags.
Fast i bland gör jag som du, smygtittar på folk och undrar vad de funderar på och hur de känner sig.
Undrar om de är som vi bloggare med samma tankar? För egentligen tror jag det är så, du, jag, amonym och socrate kanske inte är exakt lika i allt vi gör och tänker men tänk vad lika värderingar vi har ändå och vi är ju bara slumpmöten så då väljer jag at tro att resten av världen har liknande innersta funderingar och värderingar också. Stor kram till dig min vän som jag tycker så mycket om. Hoppas din dag blir fin och att du känner possitiv stark framtidstro!