2008-01-08

12 timmar senare...

Och jag sitter framför bildskärmens flimmer igen... utan att jag vet varför egentligen... jag borde sova... borde ge min kropp vila...

Min fingrar värker igen... mina armar likaså... till den milda grad att jag knappt förmår knappa in dessa små rader... jag är nog en idiot, som inte tar tag i problemet... och ändå vet jag nog svaret... inget att göra åt... bara vila, bara jobba mindre...

Hela situationen är fel... värken ökar... vikten faller... kläder som blir för stora... sömnbristen tillbaka... en nedåtgående spriral...

Men jag begär ingen sympati... behöver bara få ur mig allt eländigt igen... klaga och svära... över min egen dumhet och oförmåga... i denna, min alldeles egna lilla "sophink"...

Förlåt... man ska inte skriva så här... det leder ingen vart och gör nog ingen glad... inte ens mig själv... och jag lär säkert ångra mig både en... och två gånger... när jag läser detta senare...

Varför ska allting vara så förbannat svårt... varför kan inget... för en enda gång få vara lite lätt... varför...

Kanske känns det bättre i morgon bitti... kanske...

//Tierra

BloggRegistret.se

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hej vännen! Hoppas morgonen kommer med bomull till dig! Och visst kan man väl skriva så!!! Man känner ju och mår som man gör!! Skriv på du!
Nu kommer en fråga från mig, jag e lite tjötig o envis vett du! Fråga Socrate he knows!!!
När du har haft nedåtgående spiraler förut - hur har du brutit dem då?
Sköt nu om dig och din kropp och din själ! Kram

Anonym sa...

God morgon kära vän!

Jag har följt dina tankar och känslor här med jämna mellanrum den senaste tiden, men varit helt kass på att kommentera..Har väl känt igen mig känslomässigt i det du beskriver. Fast jag jobbar ju inte direkt för mycket då..snarast inte alls just nu.. = /
Men! Jag ville egentligen bara säga att jag blev GLAD över att se att du varit inne på besök hos mig : ) Tack, tack, tack!

Önskar dig en lättnadens dag med en strimma sol mitt i januarimörkret..
//Mia

Gnällspikar och livsflanörer sa...

Man kanske ska skriva så ibland... Även om det inte är roligt att läsa senare... För att få ur sig det, liksom...

Jag hoppas att det känns lättare senare idag och att värken går över! Stor styrkekram!!!

Anonym sa...

Jag lider med dig. Det är aldrig roligt att ha ont. Ledvärk är förjävligt på ren svenska. Hoppas det avtar lite under dagen.

God fortsättning på nya året föresten!
Kram till dig
Annelie
http://rospinglan.blogg.se

Anonym sa...

Hej Tierra. Skit oxå att det startar så på det nya året! Hoppas bara det är en tillfällig svacka, precis som du själv skriver. Jag finns här med ordens lilla försök till tröst och stöd och hoppas innerligt att de kan ha, om än mikroskopisk, så betydelse.

Hoppas på bättre tider med mindre värk, ökad vikt och lugnare
själsliv - gör ständige vännen Socrate