2007-02-19

Kära dagbok

Så var då helgen slut igen... en rätt vanlig helg... i mitt högst vanliga liv... men fick i alla fall en del friskluft som ni sett...

Fredagens känsla av en begynnande förkylning kulminerade natten till lördag... men med hjälp av ett par Treo, lite näsdroppar och en ganska lång sovmorgon lyckades jag hindra sjukdomen från att bryta ut... och ett par timmars promenad på en sjö i närheten gjorde också susen... både för kroppen och själen...

Jag vet inte om det är åldern som gör det... men jag blir allt oftare känslomässigt påverkad av olika saker... oftast ganska små saker dessutom... kan vara en låt på radion... en stark scen i en film... eller ett gripande repotage på TV...

Kanske ligger orsaken djupare... inom mig själv... kanske påminns man om hur skört livet är ibland... hur kort livet är...

Som kille är det inte, och kommer nog aldrig att vara, lika OK att visa känslor... det spelar ingen roll men så är det... och ändå... kan jag ibland upptäcka att jag får "något" i ögonen... när det känns sorgligt eller tröstlöst... och klumpen i bröstet dyker upp...

Sentimental... är det rätt ord kanske... fast det låter ju som om man är ännu äldre... riktigt gammal... och det är jag ju inte... än...

Söndagen blev också en dag utomhus till stor del... åkte långfärds-skridskor på Mälaren... tittade avundsjukt på alla dem som tagit mod till sig och åkte Vikingarännet... 8 mil på skridsko, från Uppsala till Hässelby... VILL också åka !

Men... nästa år kanske... om isen blir bra... om kroppen orkar... om humöret finns... DÅ ska jag nog i alla fall göra ett försök...

Kameran var nedstoppad i ryggsäcken, tillsammans med en termos varm choklad och några mackor... och det blev en fin tur... kanske blev det upp emot 2 mil på isen till slut... och det var verkligen helt underbart... varför gör man inte sånt här mer ofta...

En ny arbetsvecka ligger framför mig... och jag hoppas att den ska bli bra, ett lite lugnare tempo än den senaste tiden... humöret idag är i alla fall bättre och kanske är det ljuset som gör sitt till... redan när jag tar den första promenaden med hunden strax efter 6 börjar det ljusna... nu saknas bara värmen...

Dags att runda av... låta tangentbordet fylla andra dokument än min blogg... men det var som vanligt skönt att få skriva... direkt ur min hjärna och mitt hjärta...

6 kommentarer:

Anonym sa...

du vet ljuset..ljuset är allt..
kramar om dig.../Anna-karin

Anonym sa...

Det låter som en underbar helg.Va roligt.Jag kan hålla med om att många tycker att män inte "kan" eller "får" visa känslor.Jag personligen tycker det är en förkastlig tanke. ALLA får visa känslor. Jag ser det som manligt när män kan göra det (såvida dom inte lipar om allt;)
Ha en toppendag/Annelie

Anonym sa...

Hej Tierra..
Ja min lilla blogg idag var en protest mot det eviga gnället på en del privata vänner..
Dom sitter med villor senaste bilen planerar den ena resan efter den andra mm..
Ändå är dom inte nöjda det måste hela tiden hända nya saker köpas nytt göras om och samtidigt detta evinnerliga gnäll..
Orkar bara inte lyssna på dom längre..
Så antagligen är dom otroligt missnöjda med sina liv..
Så slipper jag bara höra deras eviga klagomål så är jag nöjd..
Visst önksar jag mig saker men i största allmänhet.. Huvudsaken är att man är nöjd med sig själv och sitt vardagliga liv.. Sen tar man allt som det kommer..
Din helg lät faktiskt toppen.. ha det bra kram Nicki

Anonym sa...

Åh finaste "lille" Basse på bilden nedan. Så ljuvlig bild där han står emot den vita snön ;)
Kram till dig och B.
/Anna

Anonym sa...

Måste erkänna att jag är lite avundsjuk..
Själv har jag fobi mot att gå ut på isar..
Det ska vara botten fruset om jag alls ska försöka mig ut..
Helst status *ishall* **skratt**
Men ÖNSKAR helt klart att jag vågade.. Har nog egentligen att göra med min vattenskräck som jag skrev o för länge sen..
Is ÄR vatten och under isen finns den flytande varianten som man kan drunkna i.. JAPP där är problemet..
Glad att du inte har det så utan kan njuta av stunden där ute med din fina goa voffe..
*blombergskan*

Anonym sa...

Hej där och kul att du tittade förbi.
Var inne och kollade i ditt fotoalbum och nåste förstås återgälda komplimangen!
Jättefina!
Dessutom, snö och is är inte det lättaste att plåta "i"!
Men hur man kan få för sig att ge sig ut på cykel på isen, hm, undrar jag förstås. Ja, inte du men snubben(?)du plåtade.
Skänker även en orolig tanke åt hur det skall gå för de infrusna båtarna när det är dags för islossning!
Rena rama autostradan annars, den där skottade isvägen!
Här nere på Västkusten fryser det inte på samma sätt och inte heller har långfärdsskridskor blivit populärt på samma sätt som uppe i STockholmsområdet.
Ganska lustigt, långfärdsskridskor är nåt jag minns som en udda företeelse från min barndom och nu är det tydligen vansinnigt poppis.
Hoppas du får en alldeles fantastisk vecka!
=)