Sitter vid kanten av land,på gränsen till vattnen...
Ser en fågel sväva i skyn,
känner vinden i mitt hår...
Vid kanten står de små,
mellan stenar och grus...
Strävar sig fram mot ljuset,
sträcker sina fina stjälkar...
Likt fingrarna på min hand,
som bara vill närmare...
Som vill känna och uppleva,
växa, utvecklas och leva...
Värmen från ljuset når fram,
även jag känner kraften...
Allt är liv som rör sig,
med en mening och ett mål...
Den dagen för alltid i minnet,
nu och till tidens slut...
Som etsad i själens inre,
en dag på väg mot ljus...
Foto: Tierra-on-the-mobilephone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar