2007-10-10

Granskar...

På långt håll hörs en vemodig melodi... stilla från en gitarr... ekar mellan kontorens fasader... folkvimlet strömmar förbi på gatan och mitt i allt sitter han... med sin gitarr i knät...

Jag stannar till... står en lite bit ifrån honom och lyssnar... granskar mannen med sitt instrument... hur han spelar utan att lägga märke till någon av de som passerar... han blundar, helt kort, ibland och tycks drömma sig bort... till en annan plats... ett annat land...

Jag ser mig om kring... kanske ett par tre stycken som liksom jag stannat upp i vardagen... lyssnar till tonerna... han är duktig på att spela... och musiken flödar fram ur gitarren...

Ingen ser... eller bryr sig om... att jag ta upp kameran och tar mina bilder... och jag står kvar en lång stund och funderar... varför sitter han där... varifrån kommer han... vart är han på väg...

Jag iakttar de andra som står där och lyssnar... ser en som gör ett försök att nynna med i melodin... en annan står bara tyst och ser på men låter ena foten följa takten...

Ingen säger något... tyst, nästan omärkbart, går de iväg igen... och så även jag... jag vandrar nerför gatan... närmare in mot city... och melodin följer i mina fotspår... långt efter att mannen försvunnit ur mitt synfält...

Jag granskar de jag möter på min väg... och jag kan inte undvika att undra... var hör de hemma... vart är de på väg... i livets hjul... är de liksom jag på väg mot ett mål... eller är de redan framme...


Foto: Tierra

BloggRegistret.se

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag är en av de andra tre som också stannade till och lyssnade. Jag är lite avundsjuk på honom...han lever nog sitt liv mer sant än vad vi som jäktar förbi ständigt på väg till något. Jo, vi har allt välordnat och pengar i plånboken men många är vi som känner tomheten. Får för mig att han som spelar har mer kontakt med sina känslor och lever sannare. han gör åtminstone min vardag när jag stannar till rikare.

Svår Von Friesendorff sa...

Underbar observation. Det är härligt när någon verkligen stannar upp, och ser en annan människa.

Kram
Z

stella sweden sa...

Fram kommer man/kvinna väl aldrig?
;)

Kjam (som xena lärt mig skriva)