Låt mig falla ner...
Bakom den leende fasaden som alla ser
gråter hjärtat och själen ikapp
Inte nu, kanske aldrig mer
Måste nog först till botten
med ryggen mot marken
Låt mig falla ner...
Till det mörka, svarta ingen ser
meningen med livet har inget svar
Inte nu, kanske aldrig mer
Söker svaret för att nå toppen
tar sats med hela kroppen
Låt mig falla ner...
Verkligheten är så hudlöst nära
tankar, drömmar allt som kan bära
Inte nu, kanske aldrig mer
Stapplar fram, vägen är för svår
ångest som skapar sina sår
Låt mig falla ner..........
Bakom den leende fasaden som alla ser
gråter hjärtat och själen ikapp
Inte nu, kanske aldrig mer
Måste nog först till botten
med ryggen mot marken
Låt mig falla ner...
Till det mörka, svarta ingen ser
meningen med livet har inget svar
Inte nu, kanske aldrig mer
Söker svaret för att nå toppen
tar sats med hela kroppen
Låt mig falla ner...
Verkligheten är så hudlöst nära
tankar, drömmar allt som kan bära
Inte nu, kanske aldrig mer
Stapplar fram, vägen är för svår
ångest som skapar sina sår
Låt mig falla ner..........
~ Tierra ~
2 kommentarer:
...ibland är det bara o falla för någon står alltid där o fångar...
Vad fint. Jag har läst dikten flera gånger och funderat över formuleringarna. Den är sorgsen, men känns märkligt nog inte tung och dyster. Kanske layouten med de centrerade textraderna påverkar hur man uppfattar stämningen i texten.
Skicka en kommentar