Mobilblogg

Hmmm... ja, kan ju också vara ett litet lördagsnöje... och återvinning är ju sååå inne... jättekul... NOT !

Mobilblogg

Fredag kväll... inget speciellt händer... tar en bild på nåra grenar i skogen... under en stilla promenad... med hunden...

Med ett budskap...

Jag har väl då och då skrivit, här i bloggen, om filmer som jag tycker bör ses... och nu har jag återigen hittat en till som bara MÅSTE ses... tittade själv i går kväll och blev oerhört berörd... säger bara... Se den, se "The Constant Gardener"

I en avlägsen del av norra Kenya hittas Tessa Quayle, en engelsk frivillig hjälparbetare, brutalt mördad.

Hennes reskamrat, en läkare från trakten, verkar ha flytt från brottsplatsen och allt pekar på att han skulle vara gärningsmannen.

På The British High Commission i Nairobi, där Tessas make, den stillsamme Justin Quayle är anställd, försöker man göra allt för att tysta ner historien. Men Justin, som inser att allt inte står rätt till, börjar själv undersöka fallet.

"The Constant Gardener" är en thriller MEN har mycket mer djup än så och bygger på den världsberömde författaren John le Carrés "Den trägne odlaren". Filmen är regisserad av Fernando Meirelles, som gjorde den flerfaldigt Oscarnominerade "Guds stad".

I huvudrollerna ser vi Ralph Fiennes (bl.a. från "Den engelske patienten", "Slutet på historien"), Rachel Weiszi (bl.a. från "Om en pojke", "Mumien", "Constantine") och Danny Huston (bl.a. från "21 gram", "Silver City").

Rasrisk...

Fortsätter som vanligt... på mitt korthus... ett kort i taget... sakta & försiktigt... bygga upp, inte rasa nu... känsligt för yttre påverkan... minsta oförsiktigt andetag eller vindpust kan leda till katastrof...

En ostadig grund... men försöker ändå hitta lösningar... som är hållbara... kortleken innehåller bara 52 kort... sen är det slut...

Jokern finns dock... kort nummer 53... ett tal som dyker upp... ska man istället öppna en ny kortlek... börja om från 1 och bygga upp ett nytt korthus... med annan arkitektur...

Bygger bara med svart kort... bygga upp, inte rasa nu... 26 svarta kort, sen de röda kvar... och en joker...

Värdet av korten är det samma... framsidan lika så... ett mönster som följer standarden, det normala... inte sticka ut från mängden, alla korthus ska se lika ut... bara färgen kan skifta...

Lägger så ännu ett kort på plats... nu ett spader ess... vänder och vrider på kortleken... försöker föutse nästa kort...

Ett omöjligt uppdrag... lägger nästa kort på bordet... ett ruter 3... varför just detta kort... omöjligt att veta, kanske ett tecken... lägger kortleken åt sidan... avvaktar en stund...

Går bort en bit från bordet... tittar lite på avstånd... korthusets alla vinklar och vrår... symetriskt och till synes stadigt...

Släcker så lampan i taket... stänger dörren och lämnar rummet... för denna gång... går sakta iväg i tysthet... i eftertanke...

Fin liten text...

Ängel med påmålade vingar

Runt omkring mig fanns en grönskande skog
och en stilla porlande bäck.
Min värld var vacker men händelselös.
Folk brukade stanna upp och titta på mig, jag tittade tillbaka.
De beundrade mig visst, mig och mitt hem.
De sa att det var nånting särskilt med mig.
Jag var en ängel, sa de till sina barn.
Alla som såg mig sa att jag kunde göra vad som helst,
jag som hade vingar
En kväll i fullmånens ljus
bestämde jag mig för att pröva hur de bar mig.
Jag steg ur tavlan och stod på kanten,
såg att världen var nog min ändå.
Jag log och kastade mig ut men föll handlöst ner till golvet.
När solens första strålar letade sig in genom fönstret
vaknande jag upp,
tillbaka där jag alltid stått.
På min ena arm var färgen lite avskavd.
Nu sade folk att jag var värdelös.
Alla sade det inte, men många.
Jag var så ledsen, jag ville ju flyga.
Som fåglarna jag såg på himlen varje dag.
Varför kunde inte jag?

Jag hade glömt att jag bara hade påmålade vingar...

- - Okänd författare - -

Inget särskilt...

Ännu en dag har börjat... sitter här, inloggad på Blogger.com, och försöker hitta något intressant att skriva om här... men just nu står det helt still... helt tomt i skallen...

Vad kan vara värt att nämna... *tänker efter*

Att jag var tvungen att köra hem i går kväll, i en bilen helt utan fungerande framlyktor... ja, det var spännande... och MÖRKT...

Att jag fick nackspärr av att stå ute i kylan och försöka byta lampor på bilen lite senare på kvällen... tvingades sova med värmekudden i natt och som tur var gav det resultat... nu har jag bara lite ont...

Att jag efter lampbytet inte fick en chans till TV-tittande... eftersom jag skulle "leka" taxi och hämta döttrar på olika håll...

Att jag just nu inte kommer på något mer... att det just nu inte blir roligare än så här... sorgligt men sant...

Nej... går nog ut och röker lite i stället... kanske tillbaka senare...

Att förstå...

"Kan någon själ begripa
Hur man vet vem som kan ta en ända hem
Vem kan man visa det förlovade landet
och sitt eget Jerusalem?"

"Kan någon själ begripa
Hur man vet vem som kan ta en som man är
Vem kan man visa sitt innersta inre
Utan att vara en förlorare för det?"

"Kan någon själ begripa
Varför det gör så ont så ont att se
Så jag sluter mina ögon och låtsas
Att jag inte vet hur ensam jag är"

Av Lisa Ekdahl
Ur "Kan någon själ begripa"

Utbrytning...

Sakta, sakta... ivrigt men ändå försiktigt... lite åt gången... allt för att inte visa för mycket... en utbrytning...

Upp genom den hårda ytan... ut till en verklighet som varit dold... osynlig och okänd... lite skrämmande...

Rädd att trampas ner igen... försöker synas... försöker upptäckas...

Ett frö som fått gro under lång tid... nu färdigt att utvecklas... att få bryta igenom... att sträva mot skyn, den blå och ändliga...

Spirar av tidigare okända känslor... av glädje över att faktiskt finnas till... trots den karga omgivningens tomhet...

Något nytt... kanske en början... kanske en start...

Fort innan mörkret faller igen... upp mot ljuset... det varma och sköna... utan ljuset kan fröet inte växa... inte bli starkare...

Nytt år, ny telefon...

OK... jag erkänner !

Jag är nog barnsligt förtjust i nya tekniska "leksaker" och i fredags var det dags igen... jag hade upptäckt att jag kunde, genom att förlänga ett mobilabonemang, skaffa en ny mobiltelefon...

Så... nu sitter man här med en alldeles ny, blank och svart telefon från Sony Ericsson... modellen heter K800i och den har givetvis en massa coola bra-att-ha-funktioner... så som t.ex. 3.2 megapixel kamera med blixt, MP3-spelare, radio, möjlighet att surfa, titta på TV, lyssna på ljudböcker m.m. m.m.

Hmmm... vad gör man inte för en stunds lycka ?

Återkommer med när jag hunnit lära mig hitta runt bland alla knappar och nya funktioner ;-)

Nytt år, samma problem...

Morning !

Första arbetsdagen på nya året... och som vanligt händer det...

Inpasseringskortet här på jobbet hade slutat fungera... och då är det bara att snällt vänta... tills någon vänlig själ, lika tidig på jobbet som jag, kan hjälpa en att komma in...

Jaja... jag behövde bara vänta i drygt 20 minuter ute i kylan och blåsten... men nu är jag på plats igen framför datorn...

Nytt år... 2007... plats för nya möjligheter ? Eller kommer det bara bli som vanligt ? Kanske ska man inte vara så pessimistisk redan nu, kanske ska man ge det nya året en chans ?

Ett gott tecken är i alla fall att vi nu går mot ljusare tider igen... såg den där solfilmen på nyheterna och nu har det börjat vända... solen är uppe lite längre för varje dag som går... i alla fall för oss som bor här i Stockholmsområdet och söderut...

Jag får passa på att tacka för alla Nyårshälsningar och det är väl nu dags att dra igång med det nya årets första arbetsuppgifter...

Men eftersom jag nu ändå börjat skriva här i bloggen även detta år... så lär jag väl återkomma snart igen... eller vad tror ni ?

Ha en bra dag !