Att det alltid är så... att det som först får stryka på foten när man mår dåligt... är mat och sömn... man äter mindre... nästan inget alls... och sover... det gör man bara... när man till slut nästan tappat all kraft och ork...Men jag samlar styrkan... söker nya krafter... och försöker fokusera tankarna... jag är rörd över era ord och kommentarer... tar till mig varje liten tanke... och känner stödet...
Det var stillje i går kväll... men allt ligger kvar där... under under ytan... nattsömnen blev som den blev... var ute redan före 5 med hunden i morse... otäckt kallt och fuktigt...
Var extra tidig hit till jobbet också... suttit här med datorn påslagen sedan strax efter halv 7... och det är inte lätt att skriva...
Det är många tankar om nästa steg... när och hur... vad händer... vad behöver hända... är jag beredd... vågar jag... och sen... hur blir det... var blir det... kanske inte ens här...
Känner mig förvirrad... vet ju vad jag vill... och ändå måste kanske hänsyn tas... eller... det är en process... att låta fasaden falla bit för bit... och ändå har den redan rasat mycket mer än någonsin... och det skrämmer... hur kommer reaktionen bli...
Ärligt... jag tror ni vet mer... än många andra... det känns på många sätt också lite konstigt... men jag tror... och hoppas ni respekterar det... för annars... har jag nog gjort bort mig helt... som skriver så pass öppet som jag gjort de senaste dagarna...
Som sagt... jag samlar kraft... och skyndar långsamt... tålamod är nog ett viktigt ord nu... på flera sätt... och jag vet vad jag vill...
Kanske är mina rader här i bloggen lite ensidiga nu... men jag ska försöka att också skriva om annat... visa lite bilder m.m... just nu är dock behovet störst av att få ner ord som dessa...
Jag vet att ni som läser här förstår... och det är just det som gör att jag trots allt vågar skriva... såsom jag gör...
Nu ska jag hämta kaffe, ta lite luft... och ladda batterierna... för jag hoppas... att både jag... och ni... får en riktigt fin onsdag !
På återhörande !
Nej, det är inte jag på bilden... sånt där gör jag aldrig... kommer inte göra...
4 kommentarer:
Hej vännen! Har varit frånvarande igår, mycket strul här med läkare och sånt...
Förstår att det är mycket som pågår i dig och runt dig, att det både är plågsamt och befriande, nödvändigt gott och nödvändigt ont... Så är det ju ofta dessvärre och det brukar oftast handla om att man själv kommer fram till ens egna önskningar och behov...
Ibland har man på tok för lätt att se andras i första hand och sina egna i andra hand och det måste vara sina egna i första hand för om man själv inte mår bra så kan man göra mycket lite för andra...
Jag hoppas att det löser dig för dig och att det inte blir en alltför lång, utdragen och plågsam process av det som pågår i dig och runt dig!
Ha en bra Onsdag, vännen!!!
R�dsla, f�rvirring, oro �r alla komponeneter n�r man genomg�r livsf�r�ndringar.
Men k�mpa p�.. v�nta inte f�r l�nge.
Det du m�ste s�tta blicken p� �r det som kommer sedan.. Efter...
Ibland tror man att man v�ntar av h�nsyn till andra men � andra sidan sl�sar man ju d� de andras veckor m�nader �r..
Vad som �n h�nder i ditt liv s� hoppas jag att du kan ta tag i det och de vet jag att du g�r.. SKickar en stor skopa mod och styrka till dig
Tänker på dig.....Ville bara säga det. Du är modig.
Kram/Anna
Låt dig falla en liten bit, för att sedan stiga upp med ny kraft och mod.
Må väl, ta hand om dig/kram
Skicka en kommentar