En tung start i den tidiga morgontimmen... och det har nog börjat nu... bit för bit kommer orden fram... ordväxlingen pågår... bitvis sårande... känslomässigt... men ännu stilla...Nödvändigt... men trevande... motparter som söker sätt och vägar att låta orden få komma ut... men tidpunkten räcker inte till...
Inte nu... inte riktigt ännu... tankar & ord ska mogna... tid & tillfälle ska ges... hänsyn tas till stora och små... men tiden kommer, sakta men säkert växer orden fram... och resultatet kommer synas...
Inte roliga rader för någon att läsa... men orden måste få komma ut... även om innebörden är alldeles för uppenbar... alldeles för personlig... alldeles för privat...
Kanske borde dessa rader... fått stanna innanför fasaden ett tag till... för att inte skada... för det är detta... där all min rädsla... har sin grund... och ändå behöver jag få ur mig alla tankar...
Tiden går... och någonstans finns modet... och lösningen... men allt har ännu bara börjat... som en liten å... som kan bli en stor fors...
Jag skriver inte detta... för att någon ska tycka synd om mig... jag skriver för jag behöver skriva... för att få ut orden... det är en resa som börjat... men hur den exakt slutar... jag vet faktiskt inte just nu... vet bara vad jag vill...
6 kommentarer:
Låt din resa börja..klart du ska skriva vad du känner..annars orkar man inte..& du gör det så bra!
Lycka till på din resa...
Det är klart du ska skriva av dig.
Och vi som läser dem förstår och vill stötta.
Det är ju därför vi kommer in och läser.
Nu kommer det vara en ännu jobbigare tid... men bara för en stund.
Sen lättas det ut, jag lovar.
Kramar om dig hårt och länge...
finns här för dig.
- Veronica
Kära vän...
vilken tråkig start på en vacker dag (här är det sol efter evighetsmycket regnande).
Jag förstår precis och jag finns här för dig.
Ta ett steg i taget, i en takt som känns bra för dig. Det blir bra ska du se.
Tusen kramar / Wimsa
Hej Tierra..
Du skriver så otroligt bra om dina känslor.. jag avundas dig på den punkten för själv har jag svårt får just den biten..
Men du mår tydligen bra av att få skriva av dig och vi andra lär känna dig.. Hoppas allt går bra för dig..
ps.. Kommer från hemsidan idag är lite trött på space just nu..ombyte förnöjer.. kramar dig Lady N
Det är aldrig en bra start på en dag när det börjar dåligt eller tungt. Ord som ligger och äter sig djupare in i själen måste ibland komma ut även om det gör ont för den ene eller den andre, eller båda. När tiden är inne för det slutgiltliga är det ändå rätt bra att få vädra det man tycker, tänker och känner, om det så bara är på ett papper, blogg eller någon man känner förtroende för. Många saker är ibland alldelses för tungt att bära ensam, och med någon man kan vädra sina tankar med, blir det mycket lättare att bära.
Tierra, vad du än går och bär på, så ska du veta att du har oss/mig som läser och följer din blogg bakom dig, som stöd och "bollplank" om du känner för det.
Varma hälsningar/Magnus
du är duktig..små små steg..men ändå så stora...kramar Anna-karin
Skicka en kommentar