Det är ännu mörkt ute... när jag sitter och letar bokstäver till dessa rader... mörkt, blött och kallt... gatlyktorna blänker i vattenpölarna på den stora och helt öde parkeringen... utanför ett av stadens alla köpcenter... ett av alla dessa som byggs om och byggs ut...Stora, tunga och knallgula arbetsmaskiner rör sig sakta fram och tillbaka en bit bort... arbetet med att bygga pågår för fullt i den tidiga morgontimmen... bygger för framtiden...
Jag fryser... trots att bilen nu är uppvärmd... fryser och känner ännu av den trasiga insidan... det värker och mina stela fingrar sluter sig krampaktigt runt bläckpennan när den bildar orden på pappret...
Det här är min tid... bara en liten promille av egen tid... då tankar, funderingar och kanske till och med slutsatser... kan få utrymme att formas... även om den sargade insidan gör allt för att sänka mig...
Jag vill bli hel... jag ska bli hel igen... måste bli hel igen...
Att få en mening med och i livet... är inte precis den enklaste av uppgifter... och nu när trasigheten råder är det än svårare... att kunns SE meningen med någonting...
Men... jag har min lilla lista... kanske bara en ÖNSKELISTA... kanske bara filosofiska tankerader... som låter bättre än de är... MEN, jag ska försöka... verkligen försöka...
Klockan går... tid att återgå till arbetsdagen... dags att köra den sista biten till min arbetsplats... att åter hålla upp fasaden för alla dem som inget vet eller förstår...
Jag får fortsätta skriva senare...
//Tierra
6 kommentarer:
Stora helande, värmande kramar till Dig!
Det där du skriver om att "hålla upp fasaden" är nåt jag ofta tänker på...hur mår de personer jag möter varje dag, innerst inne?
Hur många av dem har också anlagt en fasad för att inte behöva skylta med sitt "egentliga sinnelag"?
Tror det är fler än man anar...
...funderar vännen Socrate
Värme till dig. Både utanpå och inuti.
a.
Hej.
Hör att du har det som svårast. Hoppas så mycket att du snart återfår krafter och kan vända ditt liv till ett sådant som du vill ha även om det kostar mkt smärta så kan du inte ha det så här mycket längre.
Du har bara ett liv och det är begränsat i tid. Försök att ta upp tråden och arbeta framåt igen. Ett litet myrsteg i taget framåt men ändå framåt. kram
Jobbigt att hålla fasaden oppe. Att inte känna att du kan släppa garden..
Det tar tid att resa sig, men du klarar det
Kramar
Kanske är just det att hitta mening med livet det som är meningen med livet.....
Måste är inget bra ord Tierra! Behåll de andra att du vill bli hel att du ska bli hel och byt ut det sista till jag kommer att bli hel igen. Eller ännu bättre "jag är hel"...
stoooor kram
Skicka en kommentar