En väg framåt har öppnats... den enda vägen... genom insikter... en slutlig acceptans... det bästa för båda...
Kanske äntligen kunna lägga det känslomässiga åt sidan... om en bara för en stund... parter som samlas runt bordet... för att lösa det praktiska... det bästa för båda...
Och... för första gången på över 25 år... så har jag idag ansökt om en lägenhet... ett litet, litet frö... till något nytt...
Kanske... kanske har resan nu nått den näst sista etappen... och kanske... kan det bli ett avslut... det bästa för båda...
//Tierra
6 kommentarer:
Låter som att du kommit en liten längre bit på vägen mot ditt mål....
Underbart att ana lite framtidstro i ditt inlägg. Hoppas du mår lite bättre. Kram/anna
Här är du ju och framåt går det! Jobba vidare nu, en dag i taget.
Nu är steget taget och du säger orden öppet här. Nu har ni passerat det överdjävliga, det onämnbara, det vidriga som egentligen inte finns för det är så vidrigt. Nu klarar ni er men som du vet är det en stor sorg kvar men det kommer bli bättre för varje dag fast det måste nog gå ett år till innan allt bara känns bra. Nu är botten nådd och det kan bara bli bättre för er båda men det måste få ta sin tid.
Tänker på er. Kram
Jag är här vännen.
Du ska se att allt ordnar sig.
Styrkekramar
Ibland är även det lilla stort nog :)
Trevlig advent/kram
Åh jag önskar att det fröet slår rot och växer till något bra. Kramar...
Skicka en kommentar