Hav & strand...

Det var ju ett bra tag sedan... men så i lördags tog jag mig ut med kameran... ut till havet och stranden... och på något sätt... passade bilderna bäst... i svart & vitt...


Det var kyligt, vinden slet i vågorna... som slog upp mot de hårda men ack så välslipade stenarna... gång på gång... oförtrutet försökte de nå allt längre upp...


Vindpinade träd... lukten av det salta havet och tång... alltsammans fyllde mitt sinne... sköljde över mig på samma sätt som stenarna... av vågornas fräsande och bubblande svall...


Sakta försvann den svaga höstsolen ner... ner mot horisonten och havet långt där ute... och jag stod stilla och såg på... länge...


Havets styrka... mot stenarnas hårda yta... en kamp mot tiden... och hur hårda och stora en stenarna är... så mals de sakta, sakta ner... till den finaste sand... till små, små sandkorn...

Havet kändes avlägset... och stigens mjuka yta dämpade ljuden... när jag sakta drog mig tillbaka till bilen...

//Tierra

Foto: Tierra