Djupare än igår... ångesten åter tillbaka... tilltar i styrka... och jag blir svagare... sluter mig och stänger in...Sömnlös... orkeslös... förlorad matlust... värk i kropp och själ...
Varför är jag så djälva svag ???????
Utanför fönstret regnar det... grått, trist och mörkt...
Och både hjärtat och själen gråter...
//Tierra
7 kommentarer:
Tankar och kramar kommer här! Önskar jag kunde hjälpa...
Du är inte svag min vän...du är en kännande människa!
-och det är för mig en styrka. Men, samtidigt är det tungt och ensamt att bära, ibland i långa perioder. I know.
Jag är glad att du fortsätter att dela med dej av dina tankar och känslor. För jag är helt säker på att det stärker andra att läsa dina ord - och se alla din vackra, vackra bilder...<3
Själv är jag hemma för att kurera både kropp och själ idag. Skall försöka skriva mej till lite insikt och kanske orkar jag med en långsam sväng i skogen med kameran när solen tittar fram lite mer. Naturen är underbar just nu..
Min varmaste KRAM till dej
//Mia
Att erkänna att man är svag, liten och ledsen...
är STARKT.
DU är stark, även när du känner dig svag.
*strykekramar*
Tänker på dig vännen. Ta nu fram all din kraft du har och ta ett steg i taget mot rätt riktning. Du har gjort det förut vännen. Det kommer att gå bra denna gång också!
Ett steg i taget.
kram
...om man inte ser mörkret kan man inte heller uppskatta ljuset...en gammal klyscha jag veet...
Att känna är aldrig svagt!
Värme
a.
Du kämpar och kämpar. Hoppas att du snart är ute på andra sidan. Man är inte helt lycklig alla dagar på andra sidan hller, i bland vingligt och ledset men jag har aldrig hört någon som ångrat sig när man väl tagit sig igenom. Det kanske kan vara en tröst när man tvekar och är rädd. Jag brukar rekomendera vänner som mår som du att läsa här hos dig. Att man är inte ensam. Det är inte du heller även om det känns så nu. kram
Skicka en kommentar