Det är en sån natt igen... när sömnlösheten rider min allt svagare kropp och själ... när det svider och värker i själ & hjärta... när orons svarta moln tynger hela mitt jag... och meningen med allt känns så oerhört lång bort...Hur ofta har jag inte varit precis här... hur ofta har jag inte varit på gränsen att ge upp... INTE bara min resa... nej, allt...
Jag skriver ner alla orden, alla bokstäver jag kan... allt för att tömma ut det som gör så ont... samlar alltför smärtsamma inlägg på en stor hög... och jag skulle aldrig ens våga visa ett enda...
Jag kan inte begära att någon skulle förstå... att någon skulle vilja läsa dessa allra mest mörka av bokstäver... aldrig någonsin vill jag att någon ska känna skuld eller bli ledsen av orden...
Allt som sker är mitt... bara mitt... och jag måste hålla det inom mig... om så än nerskrivet där ingen annan kan se...
Natten är den värsta tiden... då ensamheten inte längre är något positivt... då längtan efter ett riktigt liv är som allra störst... och förmågan att nå dit... som minst...
Jag sitter i mörkret... drömmer mig bort... och hoppas att, om jag vaknar i gryningen... att allt är förändrat... att allt är just så som det borde vara... och att jag får uppleva det...
Ångesten tär på allt... och det är bara JAG... som kan göra något för att förändra det... så är det... och jag upprepar orden gång på gång för mig själv... i den sena nattens mörker...
Snart börjar det ljusna igen... och jag tror jag sitter kvar här... låter ljudet av morgonen nå mina sinnen... låter gryningens första ljus nå mina rödgråtna ögon... då det är ännu en ny dag...
Kanske DEN dagen... låt det vara den dagen...
//Tierra
6 kommentarer:
Oj oj, du har det jättejobbigt nu. Bra att du skriver av dig - om än för dig själv, men det är bra att du får ut allting ur huvudet. På det sättet kommer du också att få perspektiv på allting när du läser igenom senare.
Försök att inte straffa dig själv allt för hårt. Saker och ting händer ibland....och både du och de övriga kommer att överleva...
Idag är första dagen på resten av ditt liv :-)
Bamsekram från Blomman
Det kommer alltid en ljusning, någongång. Härda ut och ta hand omn dig/kram
Tittar in och önskar dig en fin vecka vännen. Hoppas du snart finner en inre ro. Kram//anna
Vi bara måste måste måste få det ljusare igen!!! Jag håller min hand över dig och önskar att jag på något sätt kunde skydda dig mot det som gör ont. Kramar...
Under nattens timmar ska man undvika att fundera över livet......allt får så stora proportioner i tystnaden.....hoppas att du fått sova ut idag! Och att ljuset kommer med lite av det du söker....ge inte upp! Det kommer till dig men leta inte för mycket...du vet hur det är när man letar intensivt efter något. Då hittar man inget....
Sköt om dig!
kram
Vännen, vännen...Nattliga grubblerier är inte helt lättsmälta för själen..men ibland ramlar de ju bara över en...Jag hoppas oxå att du fick en ljusare dag efer denna natt av mörka tankar.
Läser alla dina ord, glada som mindre glada, och hoppas att Ljuset återvänder i ditt hjärta bit för bit.
Det kommer nya dagar, det kommer ny ork och kraft.Tro på det.
Stora KRAMEN från mig till dig
//Mia
Skicka en kommentar