Allt närmare... bara den här veckan kvar... och sen kanske den här sysslolösheten avbryts... eller byts mot en annan sort... då årets semester ska inledas... oklart med vad, hur eller var...Andningshålet stängs... kontakter bryts och världen krymper...
Kanske världen ser annorlunda ut... kanske tar livet nu sin sista vändning här... kanske kommer jag ut på andra sidan... kanske stängs dörrarna och skeppen bränns... för alltid...
Kroppen behöver vilan... själen lika så... men villkoren påfrestar och risken för ras blir än större när andningshålet är långt borta...
Önskar jag visste... vad ödet har i beredskap... vad som väntar... om något alls... tiden flyr bort, den saken är säker... om livet också gör detsamma, det är en annan fråga...
Fram till fredag... så sitter jag här på min kontorsstol... och fortsätter med det jag numera blivit väldigt bra på... att göra ingenting...
Just nu vet jag inte ens om jag kommer skriva något mer...
//Tierra
Foto: Tierra
6 kommentarer:
om ..
när..
kanske..
vem vet...
kram Anna-karin
Jag hoppas på en fortsättning av bloggandet....och av det vi började på före midsommar i singular då, samtalet. Även om semestern börjar nu så hoppas jag på ett plural av ordet samtal till samtalen.....
Finns här....oavsett tid på dygnet!
Är "bara" (som jag själv vet inte bara är ett bara) ett samtal bort...24/7/365.
Lilleman fick besked om glasögon idag, så om 2v får vi hämta dom. Han är så stolt och lycklig för att han skall få glasögon. så dom lär du få se! Ringer inte du så kommer jag att ringa!
Fint foto, Tierra..jag gillar vatten..vad annars när man bor på västkusten ;)
Men du vet liksom jag, när allt det där man liksom tar för givet, som att gå till jobbet 48 veckor om året, och ha den där tryggheten att stolen står det, likaså kaffemaskinen och arbetskamraterna..det avbryts en period på kanske 4 veckor..och då är det en ny fas på året som tar sin början...att bara vara, med eller utan planerade projekt..så ska man bara vara..iaf försöka, och försöka mycket ska man göra, för sen kommer ytterligare 48 veckor tills nästa "bara vara" period, så försök att hitta små eller helst stora guldkorn du kan suga på länge, och ta vara på allt som gör det lite gladare..och gör det för DIN skull, du ska se att det går så mycket lättare i svåra stunder..det är inte lätt alla gånger, men det gäller att leta, och letar man så småningom så hittar man.
Hej Tierra,
om du själv stänger dörren bakom dig öppnas en ny dörr framför dig.
Marion
Aldrig och alltid är två ord som sällan stämmer med livet....det finns många nyanser däremellan.....stängs en dörr finns det andra....funkar inte plan A ta B eller C.....bränns en bro...leta efter ett annat sätt att ta sig över ån.......fortsätt att leta möjligheter!!!
kram
Du kommer att klara det. Fast nog fan är resan ett helvete på ren svenska.
Har jag klarat mig hit så gör du det...fast det är det värsta jag någonsin varit med om och resan är långt i från klar. Mår dock bättre nu än för några månader sedan.
Kämpa på. Även om det inte är mycket till tröst så vet du att jag finns här lika väl som du är en tröst och en verklighetsförankring för mig. kram
Skicka en kommentar