2007-06-15

Långsamt...

"Jag har kommit att röra mej långsamt
Det har sina olika skäl
Benen de känns inte lätta
Lusten finns inte där"

"Jag har kommit att sluta försöka
Känslan är full av besvär
Magen den blir liksom ihopsnörd
Flödet finns inte där"

"Men långsamt leder också någonstans
långsamt leder också någonstans
oh långsamt leder också någonstans
långsamt leder också någonstans"

"Jag har kommit att fastna i mönster
När ett steg fram kostar tre steg bak
Där att vakna på fel sida
Det är ingen ovanlig sak"

"Och jag har kommit att jagas av tiden
Och går i ett tempo som inte är mitt
Min dygn är mycket mycket längre
Där skiljer vi oss vitt"

"Men långsamt leder också någonstans
långsamt leder också någonstans
oh långsamt leder också någonstans
långsamt leder också någonstans"

"Och jag vill skrika högt över hela världen
att jag kan andas av mej själv
och jag kan flyga runt vintergatan
och ta ner månen om ni vill
men jag vill va i lugnet inom mej"

"Men långsamt leder också någonstans
långsamt leder också någonstans
oh långsamt leder också någonstans
långsamt leder också någonstans"


"Långsamt"
Lisa Nilsson

4 kommentarer:

**MY LIFE** sa...

Ge dig tid att andas..
Ge dig tid att komma ut i lugnet borta från den vanliga verkligheten.
Ge dig tid att bara vara..
DET är nog modellen
Kram
XENA

Anonym sa...

Och långsamt leder också någonstans..trevlig helg /kram Anna-karin

Anonym sa...

Hon kan skriva hon Lisa.Jag önskar dig allt gott, nu, ihelgen och alltid:) Kram

Anonym sa...

Det där är en av mina favoriter...mest för att jag drabbades själv tror jag. Man ser orden i ett annat ljus då