Låt det komma bara...

OK... nu får den mer än gärna komma... den där snöstormen som Aftonbladet skriver om... jag är förberedd... dunjackan framme... nya kängor inhandlade... mössa & vantar ligger förberedda i garderoben... långkalsonger likaså... och vinterdäcken sitter på bilen... sedan en dryg vecka tillbaka...

Det enda jag begär... och det är med tanke på hur det brukar bli här i Stockholm... att nu ALLA andra bilister också bytt till sina vinterdäck... och att våra "kära vänner" på Vägverket nu gör sitt jobb... och får undan den värsta snön från vägarna tillräckligt snabbt...

Så över till lite jobbsnack... om inte annat för att hålla tankarna på något annat en stund... behövs också ibland...

Det har varit några intensiva veckor här på jobbet nu... med mycket nytt som lanserats på Internet för den kund jag arbetar med... och dessutom en hel del efterföljande problem... men just nu känns det ändå förhållandevis stabilt...

En liten belöning för allt nedlagt arbete... framförallt för teknikerna som delvis jobbat både natt & dag... blir en liten gemensam middag ikväll... med både mat och dryck... kan bli trevligt...

I övrigt är det bara att jobba på... det är som sagt knappast något lugn som råder... och det dyker hela tiden upp nya små uppgifter & problem som behöver hanteras...

Så det är kanske bäst att jag sätter fart nu... får försöka hitta några minuter lite senare... och kanske skriva mer då...

Ha en trevlig torsdag !

//Tierra

Livsglöd...

Mitt inre rum vaknar
Skalet skyddar min själ
Långt där inne finns glöden

Värmer upp frusna drömmar
Sakta livslusten vänder åter

Inte bråttom utan säkert
Bygga tillit i grunden
Självinsikt och styrka

Hettan når blodets bana
Driver sorg ur hjärtats vrår

Framtid finns åter
Möjligheternas lycka
Ta bara en dag i taget

Foto: Tierra

Kallelse...

Samma visa som sist... ett brev i brevlådan som ger mig kalla kårar och rysningar över precis hela kroppen... och ett illamående kommer krypande... en kallelse till tandläkaren.... *suckar tungt*

Vad gör man... det får bli precis som senaste gången... bara ett kort litet telefonsamtal... ombokning till en tid längre fram... just bara för att skjuta på problemet... lite, lite till...

Jag vet ju så väl att det finns andra tandläkare... där man ju kan få hjälp via både piller och narkos... men det hjälper liksom inte... jag klarar ju knappt av bara själva den första undersökningen...

Det är en sån djupt rotat känsla av obehag och skräck... grundlagt redan när jag var liten... men hur mycket jag än verkligen numera försöker... så kommer ångesten direkt... bara av att se kallelsen...

Jag vet att jag skrivit om detta tidigare här i bloggen... och det är kanske inte särskilt intressant att se mig skriva om det igen... men jag bearbetar mitt obehag genom att skriva ner dessa rader...

*kort paus för telefonsamtal till tandläkaren*

Så... nu är tiden avbokad... en ny kallelse kommer längre fram... i mars eller så... hur det blir då återstår att se...

Dessutom... det finns väl viktigare saker... än bara ett litet tandläkarbesök... att reflektera över... det är ett mindre problem... i allt annat som nu händer... och jag borde nog vara den siste att beklaga mig över små struntsaker... många har det mycket värre...

//Tierra

Lever på choklad...

Jag har hittat en ny "drog"... har lagt kaffe & koffein åt sidan för ett tag... dricker bara choklad för tillfället... varm choklad...

Jag lever på varm choklad helt enkelt... jag äter eller dricker egentligen inget annat... förrän till middag... vilket ju kanske inte är helt bra... men så är det och så blir det...

Dessutom... om man läser artiklar som den här i Aftonbladet... så känns det ju inte alls särskilt konstigt... att äta eller att dricka mycket choklad... Mmmmm...

Men visst... även om man (läs: jag) "petar i sig" en eller annan liten chokladkaka (läs: 200 g)... eller dricker ca 6-7 koppar choklad under en dag... så behöver nog kroppen en del andra födoämnen också...

Nu har ju kanske de senaste veckornas humör... inte varit det bästa direkt... och det brukar innebära ett kraftigt illamående bara av att äta minsta lilla bit... och därmed mindre ätande...

Just nu sitter jag dock bara och längtar... efter en stor kopp rykande varm choklad... och en hel trave med nybakade bröd... smör & ost... sittande i en soffa... i lugn och ro...

Se ut genom fönstret... där vissna solrosor fortfarande står... och få njuta av den goda, stärkande chokladen... i min kopp...

//Tierra

Regnet bara öser ner...

Usch, vad less och trött jag är på det här vädret... att kliva ut kl. 6 på morgonen i spöregn är minsann det sista jag önskar mig...

Hallå... det är november nu... jag vill ha minst 7-8 minusgrader och 30-40 cm snö... en sån där härligt vit, tunn fin pudersnö... solsken och gnistrande kallt... jag vill lägga mig ner... på en orörd gräsmatta full av nysnö... som ett pånyttfött barn... och göra snöänglar !

Jag vill göra snögubbar stora som Globen... jag vill åka skridskor på sjöarnas frusna vatten... och dricka varm choklad ur en termos... jag vill känna på livet !

Är det bara jag som tycker att vintrarna var bättre förr ?

Här, i den kungliga huvudstaden, envisas de ju alltid... så fort den minsta lilla gnutta snö dyker upp... att skotta och ploga bort den... de vräker ut sand och salt... så att det till slut... bara blir en sån där brun-grå sörja kvar...

Man kanske skulle flytta... norrut...

//Tierra

Ineffektiv...

Kvällens mörker har återigen lagt sig över Stockholm... och jag kan i ärlighetens namn inte komma på en enda vettig sak... som jag gjort idag... inget av betydelse har utförts... detta trots mer än 10 timmar här på jobbet...

Jag sitter även nu och bara stirrar framåt... rakt in i bildskärmens sövande flimmer... och det är en känsla av misslyckande... av att inte kunnat tillföra dagen... mer än så här...

Strax är det dags... att packa ner datorn i väskan... dra på sig jackan igen och bege sig ut i den tätnande rusningstrafiken... men jag drar mig... in i det längsta...

Tröttheten har slagit sina vassa klor i min hungriga kropp... ännu en dag är snart till ända och ute i den kyliga kvällen... väntar ännu mer av tankar... och kanske mer av tårarnas stilla flöden...

Natten kommer snart... åter en ärlig chans till vila för ögon, kropp och själ... en natt i ensamhetens tecken... drömmarnas seglats på livets hav... vägledd av fyrljuset på de vassa, svarta klipporna...

Till säkerhet... till lugna hamnar... och vila...

Hoppas ni får en fin kväll !

//Tierra

Frostbiten...

Frosten låg vit på marken när jag tog morgonens första steg... det blev första morgonen med dunjackan på... med stora vantar och mössan nerdragen så långt det gick...

Hela kroppen försökte protestera... mot den plågsamma starten på dagen... leder som värker... svullna ögon i kylan... och trötta fötter som släpas runt den vanliga rundan...

Ibland är tomheten tydlig, så fruktansvärt stor... trots helgdagar av påtvingad aktivitet... tider då fasaden är tydligare... och starkare än på länge... då ens egna tankar tvingas in i skydd av tystnad och medhåll... för att klara av...

I den mörka natten... kall och frostig... kommer drömmarna åter... om varmare platser där tiden inte finns... där ljuset ger tankarna friheten tillbaka... och tillåts växa...

En ny vecka har börjat... och ännu några oskrivna blad... i livets dagbok ligger framför mig... jag samlar intryck och insikter att fylla dem med... kämpar vidare i den strid som för alltid kommer ändra utgången... och ge livet en chans...

Jag drar upp dragkedjan på min jacka... kryper ihop lite till... mina fingrar är stelfrusna efter ett snabbt besök utomhus... jag går sakta ner till min arbetsplats... och sätter igång med dagens uppgifter... men tankarna är på en helt annan plats...

//Tierra

Är alla helgon ?

Så där... nu är den här veckans arbetsuppgifter avklarade... snart även dags för mig att ta lite helg... dra mig tillbaka och skänka en tanke till alla dem som liksom jag har det jobbigt... just nu...

De mörka kvällarna kan ibland vara en stor befrielse... då ingen ser ens våta och rödgråtna ögon... då man kan krypa ner under täckets värmande skydd... med alla sina tankar och känslor...

Sakta men säkert tar jag mig upp till ytan igen... tilltron på livet kommer växa... och ljuset kommer åter skina även i min själ...

Jag ska nog göra besök på kyrkogården i morgon kväll... besöka framförallt min farmor och farfars grav... få en stund i stillhet... omgiven av mörkret... och kanske tiotusentals gravljus...

Sköt om er och ha en fin Alla Helgons helg !

Varma hälsningar, Tierra

P.S. Såg just detta... om nu någon, liksom jag, är intresserad... och vill ha något att göra i helgen... i Stockholm... det brukar vara kul i alla fall...

Fredag... fast lördag

Det här får bli de sista raderna för den här veckan... en svart vecka på många sätt... och än är det nog inte över... även om min högst tillfälliga stund av "egen tid"... gav mig lite nya krafter...

Mina rader här den senaste tiden... har väl varit långt ifrån roliga att läsa... och jag blir verkligen enormt berörd... av den omtanke och värme som era kommentarer skildrar... och jag hoppas verkligen ni förstår hur mycket det betyder... vid tillfällen som dessa...

Det är verkligen svårt att vara så öppen... som jag känner att jag varit... kanske har t.o.m en del tagit illa vid sig av att läsa... men jag behöver, av rent egoistiska skäl... få ur mig alla dessa ord som tynger mig... i både själ och hjärta...

Någon har skrivit att de inte känner igen mig... den där Tierra de är vana att läsa hos... och så är det nog... jag är ju INTE densamma nu längre... det har hänt så otroligt mycket... sedan december 2004 när jag hittade in i bloggvärlden första gången...

Min blogg är... och kommer alltid vara MIN egen... att det sen finns ett antal härliga besökare... som lämnar kommentarer och visar sin omtanke... det är ett jättestort PLUS... som jag nog inte kan eller vill vara utan...

Hoppas ni får en bra dag allihop !

Varma hälsningar, Tierra

Min egen tid...

Torsdag... nu igen... veckorna rusar verkligen på... och känner att jag nog behöver lite egen tid idag... så... jag rymmer en stund från jobb & vardag... för att JAG behöver det...

Jag har packat ryggsäcken... jag sticker ut ett slag... har med mig något att äta... något att dricka... och min kamera... tror jag gör mig lite otillgänglig... en stund... ger mig själv tiden att få reflektera... att få se och känna... för en stund glömma... och att få andas...

Tillbaka... jo, nog kommer jag tillbaka...

//Tierra