Jag är född i Stockholm... på Karolinska Sjukhusets BB... för snart 46 år sedan... alltså en riktigt 08... en så inbiten Stockholmare... som aldrig ens tänkt tanken på att flytta från storstan...Men nu... nu gror sig en tanke inom mig allt starkare... om att bryta upp mina rötter fullständigt... och flytta ut någonstans i landet...
Att starta på ett blankt och oskrivet blad... på en plats där ingen vet vem jag är... en plats helt utan kopplingar... till något som tidigare varit eller hänt...
Visst, mycket måste ske innan dess... men just bara det faktum att tanken gror där inom mig... är något både stort, nytt och skrämmande... kanske också byta yrke... verkligen starta om helt på nytt...
Att flytta t.ex. norrut... till ett helt annat tempo... ett annat liv... säkert inte lättare eller mer bekymmersfritt... men med plats för helt nya intryck och erfarenheter... det tål att tänkas på...
Tanken växer sakta... men tiden får utvisa... var och hur resten av mitt liv kommer landa...
//Tierra
Foto: Tierra
3 kommentarer:
Min första tanke när jag hör det här är: (hoppas du inte blir arg, jag skall berätta bakgrunden till det).
Man kan inte fly från det (sig själv alltså) genom att flytta.
Jag tror inte det finns några genvägar. Man måste på med stödhjulen och lära sig cykla till den nya orten!
Jag tror man måste vara lycklig här först för att bli lycklig någon annan stans. Man skall inte flytta från något utan till något.
En nära vän till mig får ofta stora önskningar att hastigt börja ett helt nytt liv i Göteborg när ångesten i livet blir stor...
Sen har det kommit att bli ett skämt mellan oss: Hur mår du? Är du på väg till Göteborg eller?
Ja det var min första tanke. kanske helt fel?
Det kan ju vara helt rätt att bryta och byta livet. Att vi är för få som vågar här i livet.
Rent av härligt spännande att börja helt om på annan ort?
Lova att fortfarande heta Tierra och ha kvar en internetuppkoppling! :-D
Kram och tack för dina alltid värmande och fina ord hos mig.
Det kändes lite konstigt att första gången jag läser din blogg läsa det här inlägget. Jag förstår dock precis hur du känner det. Jag är ändå bara snart 18 och har bott i sthlm sedan jag var 3. Jag har många gånger kännt att jag inte riktigt passar in här i sthlm. Jag tycker att många här är för noga med hur man är. Jag hoppas att du kan finna ro i livet, här eler någon annan stans spelar inge roll.
Ibland kan det vara skönt att tänka tanken.Jag gör det minst en gång per år. Ännu har inte jag gjort slag i saken(barnen eller annat förstör tankegången;)
Jag hoppas det blir för dig som du vill och att du snart ska känna dig tillfreds.
Ha en toppenhelg och ta hand om dig.
Kram /Annelie
http://rospinglan.blogg.se/
Skicka en kommentar