Jag vet inte längre om det verkligen har hänt
eller om det är något jag drömt
Gränsen är så tunn
Det jag ser nu ser jag egentligen inte, det vet jag
Så varför skrämmer det mig så
det finns inte
det finns inte
det finns inte
Som ett litet barn, upprepar för sig själv pappas ord:
"det finns inga monster i garderoben"
de finns inte
Men jag ser dem ändå
Fast ändå inte
Jag föreställer mig dem
så är det
utan att själv vilja det
utan att kunna kontrollera det
- - Okänd författare - -
1 kommentar:
Hugaligen... Lät hemskt detta..
C
Skicka en kommentar