Spår...

"Den lilla pojken med ett blänk,
med knäna hårt mot frusen jord
Han gömmer nått därunder
Långa rader av garage
Långa rader av små ord
och allting som gick sönder"

------------------

Lars Winnerbäck - "Järnvägsspår" - 2009

Dagar...

Lars Winnerbäck i hörlurarna...

deviantArt på bildskärmen...

Rester av tårar på kinderna...

Koffein och nikotin i blodet...

//Tierra

Knådad på...

Just nu känner jag mig som en nyknådad bulldeg... inga jämförelser i övrigt med min kropp, snarare tvärtom... har haft möjlighet att få massage här på jobbet... och det var inte helt fel... det är inte bara själen som värker...

Är alldeles matt efter denna behandling, sitter med ett stort glas vatten intill mig och ska bara skriva några få rader till... innan jag ska gå ut och gå en stund...

Det här gav mersmak... varför har jag aldrig tänkt på det förut ?

//Tierra

Bilden har jag knyckt från Internet

Medkänsla...

"The scars reveal the hidden place deep down in you
Like a shadow from the past and nothing is true
A reflection from a dejected face, It comes to
Memories will last, I am crying for you"

"I’ll give my own time
I’ll give my whole life
I’ll give my only light
Just to heal you
The things that we owe"

"Haven appears with deceitful light and angst follow soon
She’s not welcome here no more, you have to walk on through
Bad dreams haunting the frozen nights, all I can do
Longing for a home"

"I am crying for you, I am crying for you"

"I’ll give my own time
I’ll give my whole life
I’ll give my only light
Just to heal you
The things that we owe"

--------------------
Takida - "The things we owe" - 2009

Mörkersyn...

Det är inte så kallt utomhus på nätterna ännu... men mörkret faller betydligt snabbare... och det märks tydligt att hösten är här...

Att sitta ute... andas in nattluften... lyssna på tystnaden... är på något vis ett sätt att samla tankarna... och det är kanske tur att ingen ser mig sitta där i mörkret så fort tillfälle ges...

Men jag gör det för min egen skull... för att få en liten, liten stund... för mig... och jag kryper ihop på stolen av trä... och sitter kvar en stund till... bara en liten stund till...

//Tierra

Foto: Tierra - hösten 2007

Det blev en dag på stranden...

På en sten vid havet sitter jag bedrövad och svag... solen blänker mot vattnets guppande spegel... och sakta kluckar vågorna in mot blöta stenar...

Stillheten och tystnaden försöker förföra min sargade själ... locka den på tilltro till liv... ett liv bortom allt det svarta och svåra...

På avstånd hörs stoj och höga skratt... en skolklass på utflykt... med matsäck och oförstörd framtidstro... och livfulla...

Vinden smeker ljummet min tunna hud... som i en stilla medkänsla i ensamheten... som för att visa sin närvaro...

En stor humla, kanske sommarens sista, flyger förbi... sorglös, fri och helt utan vetskap... om omöjligheten i flyktens vibrerande och starka vingslag...

Jag känner solens varma strålar mot ansiktet... men på insidan har höstens mörker och kyla redan slagit rot...

Jag andas in dofterna av tången vid strandens kant... slappnar för en stund av med slutna ögon, ihopsjunkna axlar... och låter de instängda tårarna rinna fritt... på stenen där ingen ser eller hör...

Min själ svider och mitt hjärta värker... försöker insupa livskraft och livsljus... se bakom mina egna demonlika fasader...

Alla de vidrigaste tankarna finns där... varvas med djupa känslor i roten av mitt hjärta... och jag tvingar åter mig själv... att andas djupt... får att få syre...

Jag söker... anstränger min redan svag kropp... för att hitta svaren... men lägger till sist undan pennan och blocket jag haft i min hand... fortsätter stirra ut i stillheten, allt det vackra... som just i denna stund omger hela min uppenbarelse...

Sakta reser jag mig upp från stenens hårda yta... går med trötta, långsamma steg till bilen... för att åka alla milen tillbaka... från platsen, där ingen vet jag varit...

//Tierra

Foto: Tierra

Oskärpa...

Min utbildning kallar på uppmärksamhet... och trots att de senaste dagarna varit fyllda av orkeslöshet, trötthet, aptitlöshet... och jag åt mat idag, för första gången sedan i söndags... så måste jag, nu när tiden finns... försöka ta några steg på kursen...

Åkte hem från jobbet idag strax efter 12, däckade åter i sängen och sov fram till strax efter halv 8... lagom för att hinna se Rapport på TV... och sedan dess har jag tragglat mig igenom hela lektion 1 inkl. nästan alla övningsuppgifterna...

Bilden ovan är ett exempel... inget särskilt avancerat ännu... men som det står i kursmaterialet - "Katter och prinsessor behöver den här effekten"... och det kanske stämmer...

Bäst att jag fortsätter nu kanske... kanske hinner jag också börja på lektion 2 medans det finns lite kraft kvar i kroppen...

//Tierra

Ursprungsfoto: Mattias Karlsson, Högskolan i Jönköping

En dag att alltid minnas...

Ödmjuk och för alltid tacksam... för denna dag...

Men ännu står jag i mörker... med tårarna rinnande på kinderna...

//Tierra

Iakttar världen...

Jag sitter på "min" parkbänk igen... nästan varje dag... den som ofta är mitt sällskap... iakttar och granskar världen som rör sig framför mina trötta ögon...

Människor i en strid ström... män, kvinnor... olika kläder, olika stil... alla färdas de fram och tillbaka... från kontoren, till lunchen och tillbaka... några pratar och skrattar... andra bara går...

Mina ögon ser på... tar in känslan och tolkar bilden... försöker se bakom fasaden, bakom allt det yttre som kan förvilla... funderar över deras liv, hur det ser ut, vad de gör, hur de lever...

Strömmen av människor avtar... snart har alla gått in, nått sina destinationer och mål... och jag sitter ensam kvar på "min" bänk... en avbytarbänk för livet...

Jag tänder ännu en cigarett... minskar min livslängd med ytterligare 11 minuter... jag har ingen brådska tillbaka... jag sitter en stund till i solens ljus... när jag nu kan...

//Tierra

Foto: Tierra-on-the-iPhone

The story is not over...

Innesluten, mer besluten, ännu envist strävande... efter LIVET !

I brist på ord... RÄTT ord... så kryper jag innanför det hårda skalet och låter mina tanker, kanske t.o.m. böner.... omges av de hårda, svarta, skränande tonerna... och tårarna rinner igen...

"Nothing is for real,
And You know it, You know it
I'm just gonna let it out,
I'm just gonna let it out..."

"Since now, I'm gonna make it alone
Don't try, I wanna be on my own
It's brighter now, I will make it on my own"

"I was broken and alone,
I wanna rest my bones
The sun is shining now,
But still I'm feeling cold..."

Jag behöver LUFT... jag kan inte sitta still... jag måste ut, lämna det instängda kontorets ytor... rensa och rannsaka...

Skiter i jobbet just nu... vrider om nyckeln till bilen... och åker ut...

//Tierra

Högskolestudier...

Egentligen... så skulle jag ha pluggat det allra första och inledande, 2-timmars, lektionspasset i kväll... men det fanns inte en gnutta ork kvar i kroppen... för matt, för svag... yr...

Jag får väl göra ett nytt försök i morgon kväll i stället... nu ska jag "bara"... fixa några småsaker till... innan jag försöker att komma till ro... och få någon timmes sammanhängande sömn...

//Tierra