Sitter här på jobbet... lite tidigare än vanligt... och utanför, i mörker, faller regnet på den kalla marken... ännu en vecka är till ända... det har gått alldeles för fort... och tyvärr är helgen redan här...
Önskar ofta att jag hade möjligheten att stanna tiden... ge mig en chans att andas... att få känna... att få leva...
Fredagens alla uppgifter, stora & små, ligger framför mig... som ett pärlband av punkter... som allihop måste klaras av... rätt och i tur och ordning... några ovanliga och nya pärlor... andra minst lika vardagliga som alltid... nästa tråkiga...
Just i detta nu är jag något frusen... och jag låter mina egna små nyvakna tankar sträcka sig ut till någon varmare plats... längre bort...
Jag minns de senaste dagarnas välbefinnande och låter dess redan skrivna ord påminna mig om att det är bra... att vägen faktiskt kan vara både rak och utan uppförsbackar...
Helgen står för dörren och jag samlar orden i mitt inre rum... möjligheter att skriva, att beskriva och beröra finns... kanske låter jag datorns tangentbord förmedla än mer av ordens betydelse senare...
Kanske är det min kameralins som får fånga drömmarna... likt en drömfångare på väggen i en annan tid... och annan plats...
Det får visa sig... tålmodigheten ger kraften och orden som ges i skrift... ger värme och ljus... allt kommer närmare... ju mer tiden går... och dagar räknas...
Nu är det dags att klara av första pärlan på bandet...
Ha en fin förmiddag !Foto: Tierra
Dagen har rullat på... i rask takt även denna onsdag... och jag har varken hunnit äta eller dricka idag... eller... liiiite kaffe har jag ju faktiskt fått i mig... men i övrigt, så får middagen i kväll bli dagens huvudmål... det kan bli så ibland...
Jag är fortfarande på ett gott humör... lite förvånande kanske, efter dagens tidvis stressiga tillvaro... men jag är varmt berörd av de fina kommentarerna jag fick på morgonens lilla inlägg...
Rusningstrafiken har så sakta börjat... här utanför mitt fönster... och det är väl nu bara ett par timmar kvar... av just den här arbetsdagen... en dag... som blev en BRA DAG...
Känns lite skönt att konstatera just det... stärker mig i själen... och jag kan faktiskt redan nu känna en lättnad... för varje steg...
Jag hoppas nu att även kvällen kan bli minst lika bra... och att det jag nu känner kanske bara är en början... på en bra period... redan i morgon väntar nya intryck... och med lite tur kanske jag finner än mer kraft... i ord och handling...
Nu ser jag hur solen börjar gå ner... kastar långa skuggor... och jag måste fälla ner persiennerna för att kunna läsa det jag skriver här på skärmen... jag ska göra klart de sista arbetsuppgifterna här nu...
Jag avslutar för idag... och säger bara, till slut...
Ha en trevlig & skön kväll !Foto: Tierra-on-the-mobilephone
De senaste dagarna har en positivare känsla sakta börjat spira i mitt inre... en livsglädje som gror... och genast... som ett mail i inboxen (modern tolkning)... kommer en svag känsla av skam krypande...
Vill ju må bra, vill känna mig tillfreds hela tiden... men i bakgrunden finns alltid den där känslan av att inte vara värd det... att det liksom är meningen att jag ska befinna mig just i detta gränsland... mitt emellan... glädje och sorg...
Jag anstränger mig verkligen nu... för att befinna mig på den "glada sidan"... och jag tycker nog att jag just för tillfället lyckas ganska så bra... söker och finner stöd på olika sätt... och jag är tacksam för att en del orkar och vill lyssna...
Det finns många med samma tankar... om livet i stort & smått... och jag försöker läsa och ta till mig både råd och tips... men i slutändan är det bara jag som måste ändra inställningen... bara jag som kan skapa förutsättningar att lyckas...
Livet är inte... och kommer aldrig vara... varken lätt... eller särskilt rättvist... och kanske borde man just därför... lägga sina skam- och skuldkänslorna på hyllan... när man råkar känna sig lite gladare och positivare än på länge...
Grunden till att jag nog känner som jag gör... är nog helt enkelt mitt alltför dåliga självförtroende... som verkligen skulle behöva en eller annan vitamininjektion... särskilt den mörka delen av året...
Ja, så får det bli... jag ska försöka nu... ska intala mig själv att jag är värd att få känna mig positiv och glad igen... att det ju inte gör något... och att jag just nu... faktiskt mår ganska bra !
Tänk vad några rader i en dagbok kan göra...
Eller... ja, verkar onekligen som om jag nog kommit in i någon sorts ny vana... eller så börjar jag väl bara bli gammal...
Efter en snurrig dag... eller är det jag... så tittar jag nog bara in som hastigast här nu... och konstaterar att det blir sängläge före midnatt igen... inte så att jag kanske somnar direkt... liiite TV först...
Men, men... jag sitter åtminstone inte uppe lika länge numera... vad kan det bero på tro... kanske det är slut på sömnlösa nätter ett tag nu... kan nog vara bra, för jag lär behöva krafter... framöver...
Jag hoppas ni fick en bra dag... med intressanta händelser... trevliga upplevelser... eller kanske utmanade uppgifter...
Jag säga nu bara... GOD NATT till er alla där ute i bloggvärlden !
Och tänk på en sak... det finns en ängel där ute... som vakar över var och en... så ingen behöver vara ensam... i natten...
Ojoj... hela förmiddagen har det varit fullt upp... med siffror och nummer... ärendenummer, timmar, procent och antal...
Kände att det var dags för lite bokstäver nu en stund... lite ord och meningar... som omväxling... låta fingarna få använda lite andra tangenter... än bara de numeriska...
Anledningen till all denna hysteri av siffror... var att vårt "kära" ärendesystem hickade till i natt... och spottade ur sig en massa saker som måste vara klara senast till 17:00 idag...
Problemet just nu är dock... att det har börjat kurra betänkligt i min mage... och jag har liksom inte tid att äta just nu... fast, jag måste nog gå iväg en snabbis... annars lär jag inte fixa eftermiddagen...
Sticker nu... medans det är lite lugnare... CU LATER !
Utan att veta varför, verkligen... så har jag vaknat upp flera gånger i natt... alldeles kallsvettig och fylld av obehagskänslor... och det blev av något okänt skäl en orolig natt...
Brukar komma ihåg om jag drömt mardrömmar... oftare än vanliga drömmar... men jag har inget som helst minne... av att det skulle varit något sådant denna gång...
Gårdagskvällen i framför datorn kändes bra... jag tog till och med en extra sen promenad ut med hunden för en nypa frisk luft... och jag kom i säng som planerat före midnatt... och trots den oroliga natten känner jag mig ganska utvilad...
Kanske blev det just en sån natt... p.g.a. den senaste tidens myckna arbete... men jag faktiskt börjat tänka i lite andra banor...
Kom att tänka på det redan häromdagen... att jag inte längre enbart prioriterar jobbet... även om det ännu är en väldigt stor och nog så viktig del... men jag börjar inse att det finns annat också...
Mina arbetsdagar ligger nu i snitt på 10-11 timmar... och det är ju inte särskilt bra... men det kommer bli en ändring... jag ska hitta sätt och möjligheter... det finns annat i livet som betyder nått...
Dagens lilla bild... får avspegla lugn & ro... rekreation... natur och uteliv... även om det var några år sedan jag spelade golf ;-)
Men nu får jag lägga de tankarna åt sidan... för oavsett vad just nu jag tycker & vill just nu... så väntar jobbet...
Ha en trevlig tisdag !Foto: Tierra
Ibland blir det inte mycket roligare än så här... då får man dra sig tillbaka... stänga dörren och låsa om sig... t.o.m fåglarna...
Inte mycket händer i kvällens sena timme... mörkret och tystnaden utanför är kompakt... sömnen har slagit sig till ro i området... och det är inte mycket annat att göra för mig heller...
Så... för ovanlighetens skull... ser jag, denna måndagskväll i mitten av oktober, ut att komma ner under täcket... just före midnattstimmen är slagen... och kan jag nu bara få de där två katterna... lite lugna också... så kanske det blir några timmar av sömn & vila...
Och skulle jag nu inte somna... ja, då finns det ju säkert en massa tankar att tänka... sortera, reda ut och kanske... ja, kanske till och med saker & ting kan klarna... där ute i stillhetens timmar...
Jag säger som så ofta förr... till alla och envar...
God Natt & Sov Gott !Foto: Tierra
Satt i ett telefonmöte nyss... och passade därför samtidigt på att skriva några rader i här bloggen... för jag lyssnade knappt med ett öra ens... då mina tankar inte är på jobbet nu...
Det är så många känslor som strömmar genom skallen... och runt i kroppen... och ibland växer tankarna igen... då man inte förstår att tolka... då man inte vet hur man ska hantera...
Jag bollar mina tankar... som bollar mot en vägg... kastar ut dem som ord och meningar... försöker se vad som händer när de träffar den elektroniska pappersytan...
Ramlar de kanske bara platt till marken... eller studsar de tillbaka... och träffar min kropp... allt hårdare och hårdare... kanske, i bästa fall... når de ut... når de fram... som avsett...
Pratade med någon förut... beskrev känslan... om hur man ibland kapslar in sig... mer och mer... och jag blev så glad för att just den personen kände igen sig... förstod... och gav sitt stöd...
Att ha mycket att ge... men aldrig kan få... är just det som känns hårt, så fruktansvärt hårt... och det gör ont...
Det är då som det känns skönt att någon kan lyssna... som vill ta emot, någon som går igenom något som påminner... som en sorts avbild... och ändå med stora skillnader...
Det är mycket som spelar allt mindre roll... och annat som växer i betydelse... sånt som jag kanske aldrig riktigt trodde skulle ske... sånt man läser om i tidningen... eller i en bok...
Dagarna är fyllda av tankar... om meningen med mycket... om sånt jag inte visste fanns... om livets kärna och överlevnadens kamp... en tvekamp mellan mörkret och ljuset... kylan och värmen....
Det gäller att hysa en stor tillförsikt... tålmodighet... om att man en enda gång här i livet... mycket hellre än en stor lottovinst... ska få allt det drömt om... att få känna och uppleva...
Dags att runda av dessa snurriga rader och tankar för denna gång... dags för lite luft... dags för en stunds frihet... och kanske en chans att fladdra lite med vingarna... som övning...
Återkommer senare skulle jag tro...Bilden har jag lånat... från nätet... då ingen av mina passade nu...
I kväll sker en manifestation, här i Stockholm... mot våldet... det meningslösa och ofta oprovocerade våldet... som drabbar så många, både ungdomar och vuxna... och som måste få ett slut...
Och vad kan då passa bättre... än kanske just en bild på "Non Violence", Den knutna pistolen... skapad av den välkände svenska konstnären Carl Fredrik Reuterswärd... och som i original finns placerad utanför FN-huset i New York...
Min bild är dock tagen på inne på Sergelgatan här i Stockholm... där det sedan många år finns en något mindre kopia... där den dagligen väcker folks intresse... och säkert en och annan tanke hos dem som passerar förbi...
Man får väl aldrig sluta upp att hoppas... att det någon gång ska bli ett stopp på allt detta meningslösa våld... kanske kan nu en del människor vakna... kanske finns möjligheten att skapa ett bättre samhälle som bygger på respekt och medkänsla...
OM vi alla hjälps åt borde det gå... vi som vuxna har ett ansvar... ni som är unga har också ett... INGEN vinner på att våldet fortsätter !
Med detta avslutar jag veckans bloggar... tar en paus över helgen och räknar med att återkomma på måndag igen...
Ha en trevlig helg !Foto: TierraP.S.
Just det... svaret på frågan i förra inlägget... bilden föreställer faktiskt huvudpersonen, d.v.s rollfiguren i filmen "The Crow" från 1994... men det såg ni väl kanske ? ;-)
Sitter här på jobbet... lite tidigare än vanligt... och utanför, i mörker, faller regnet på den kalla marken... ännu en vecka är till ända... det har gått alldeles för fort... och tyvärr är helgen redan här...
